Termen sommarblommor är inte någon formell term och olika människor använder den på olika sätt. Begreppet sommarblommor kan t ex användas som samlingsnamn för alla de blommor som blommar under sommaren, från försommarblommande rosenbuskar till sensommarblommande astrar. Om man ber om en bukett sommarblommor i blomsterhandeln är chansen stor att man får en bukett bestående av prästkragar, blåklint, vallmo och andra liknande blommor eftersom de är starkt förknippade med den svenska sommaren och kan vara svåra att få tag på som snittblommor under resten av året. Långskaftade fyllda rosor, eleganta liljor, mångfärgade nejlikor och liknande är naturligtvis också sommarblommor eftersom de blommar under sommaren, men de är inte vad som normalt ingår i en klassisk svensk sommarbukett eftersom de är vanliga året runt i blombutikerna.
Det är också vanligt att man använder termen sommarblommor som synonym för annueller, det vill säga örter som till skillnad från perennerna lever under endast en säsong och sedan dör. En annuell växer från frö under våren, blommar och utvecklar omedelbart nya fröer som förhoppningsvis överlever och är redo att gro nästa vår.
Ettåriga sommarblommor är ett bra alternativ för den som vill ha stor frihet att prova nya blomsterarrangemang varje år. Till skillnad från perennerna måste ettåriga växter sås på nytt inför varje säsong, men det behöver inte vara mer påfrestande än att sköta om perenner så länge man väljer lättskötta sommarblommor. Vissa arter vill helst sås utomhus på hösten, medan andra föredrar våren. Det finns också många arter där båda årstiderna fungerar utmärkt. För den som har lite mer tid över går det också bra att driva sommarblommor inomhus eller i växthus och plantera ut dem när de blivit lite större. Exempel på arter där förkultivering rekommenderas är Kinesisk förgätmigej (Conyglossum amabile), Kokardblomster (Gaillardia pulchella), Färgsporre (Linaria maroccana) och Blomsteriberis (Iberis amara).
När man planterar ettåriga sommarblommor bör man tänka på att vissa arter självsår sig mycket lätt och gärna sprider sig till andra delar av trädgården. Vissa trädgårdsodlare upplever detta som en välsignelse, medan andra ser det som ett problem. Om man vill ha helt nya arter i rabatten varje år är det naturligtvis lite omständligt att behöva se till att blommorna från föregående år inte frösår sig själva. Enklaste sättet är vanligen att nypa bort de utblommade blommorna så att inga frön hinner bildas. För andra trädgårdsodlare är det perfekt att sommarblommorna frösår sig själva, eftersom det innebär att de i princip fungerar som långlivade perenner i trädgården. Man planterar dem en gång och sedan behöver man inte anstränga sig mer, blommorna ser själva till att föröka sig och kommer upp på nytt varje vår. Många sommarblomster är dessutom vackra tillsammans, så om man vill skapa en vild känsla i trädgården kan man skaffa flera olika arter, plantera dem tillsammans och sedan låta dem konkurrera med varandra bäst de vill.
Exempel på arter som lätt frösår sig själva i svenska trädgårdar är Ringblomma (Calendula officinalis), Blåklint (Centaurea cyanus), Strandkrassing (Lobularia maritima), Sömntuta (Eschscholtzia califonica), Jungfrun i det gröna (Nigella damascena) och Reseda (Reseda odorata).
Sommarblommor
Blåklint
Blomstertobak
Borstnejlika
Dekorationskål
Fjärilsblomster
Flitiga Lisa
Gyckelblomster
Indiankrasse
Isbegonia
Jätte eternell
Jungfrun i det gröna
Lejongap
Lobelia
Lövkoja
Kamomill
Margerit
Paradisblomster
Pensé
Petunia
Rävsvans
Riddarsporre
Ringblommor
Risp
Rosenskära
Ettårig salvia
Sommarbegonia
Sommarflox
Strandkrassing
Tagetes
Trumpetblomma
Zinnia