Populärnamn: Veronika
Vetenskapligt namn: Veronica spp.
Familj: Plantaginaceae
Typ av växt: Perenn
Beskrivning: Det finns många olika arter och sorter av veronika som passar olika syften. Lägre varianter fungerar bra som stenpartiväxter, kantväxter och marktäckare, medan högvuxna veronikor blir fina i perennrabatten eller framför buskar i trädgården. En av de mest välkända veronikorna är praktveronikan, Veronica teucrium ’Knallblau’ som får klarblåa blommor som håller i sig under juni och juli. Ibland lyckas den blomma på nytt i augusti också. Många veronikor får blå blommor, men t ex Veronica spicata ’Minuett’ blommar i rött och Veronica spicata ’Erica’ i rosa.
Storlek: 10-120 cm hög, 30-40 cm bred
Växtzon: I – VII
Blomsäsong: Veronika blommar under sommaren. Vissa kan blomma två gånger under sommaren om vädret tillåter.
Jord/läge: Veronika behöver inte mycket näring. Den klarar inte av att stå i tung jord som dränerar dåligt. Förbättra gärna dräneringen innan plantering, t ex genom att blanda ut jorden med sand. Plantera veronika där den kan få full sol, men tänk på att den kan behöva skuggas något under riktigt heta sommardagar. Höga veronikor trivs bäst där de skyddas mot blåst, t ex intill ett buskage.
Skötsel: Under sommaren kan man förlänga blomningen genom att kontinuerligt klippa bort överblommade blommor. Klipp av hela stjälken 15-25 cm från marken. Riktigt högvuxna veronikor behöver ofta bindas upp under sommaren. Om plantorna hos något lägre sorter producerar så mycket blad att de börjar falla omkull kan det bero på att jorden är för näringsrik. Gödning brukar bara gynna bladtillväxten hos veronika, inte blomningen.
Förökning: Stora plantor bör delas var 3-5 år. Man kan dela veronika både under hösten och den tidiga våren. Om man inte klipper av utblommade blommor producerar de frön.
Övrigt: Veronika får lätt problem med bladmögel i fuktigt klimat. Man kan minska risken genom att se till att luften kring plantorna kan cirkulera fritt, samt ta bort alla vissna blad.