Perenner
Bara för att man vill att ens trädgård skall se fin ut betyder det absolut inte att det inte går att förena skönhet med produktivitet. Fruktträd ger inte bara en vacker trädgård utan även massor av frukt som man sedan kan göra saft eller sylt av, eller helt enkelt äta som de är.
Det kan tyckas att det finns väldigt många i Sverige idag som verkar tro att det finns någon sorts lag på att det första fruktträdet i ens trädgård måste vara ett äppelträd. Det finns rent av flera exempel där människor som inte ens tycker om äpplen planterar in ett äppelträd av ren rutin. Sluta upp med dessa dumheter och använd er fantasi. Det finns många olika sorters fruktträd som trivs alldeles utmärkt i det svenska klimatet så tänk till ordentligt innan du köper ett. Päron, körsbär och plommon är bara några exempel på frukt som man kan odla själv så om man inte tycker om äpplen, välj att plantera ett av dessa andra fruktträd.
Att plantera in ett fruktträd är långt ifrån komplicerat då det mest handlar om att förbereda lite och sedan vara lätt på handen under själva planteringsprocessen. Med trädet väl i marken bör man se till att det får gott om skydd från torka, vind och skadedjur, åtminstone till en början innan det är tydligt att det börjat kunna ta hand om sig själv.
Olika fruktträd beskärs på olika sätt och vid
Perenner är växter som lever i mer än två år. Termen används normalt bara för örter, men förvedade arter som buskar och träd är också perenna eftersom de lever i mer än två år. Örter som bara lever i ett år är annueller, medan örter som bara lever i två år är binenner.
I Sverige växer en perenn ört normalt till sig och blommar under den varma delen av året och vissnar ned under hösten. Nästa vår växer örten upp igen från rotstocken. I andra klimat kan perennerna t ex växa upp och blomma under varje regnsäsong och vissna ned när torrperioden kommer. I milda klimat där temperaturen och vattentillgången är mer stabil är det många perenna örter som aldrig vissnar ner utan är städsegröna.
Exakt hur länge en perenn lever varierar stort mellan de olika arterna. Det finns t ex träd som levt i över tre årtusenden. De flesta perenner blommar och sätter frö säsong efter säsong, vilket gör dem till polykarpiska växter. Det finns dock ett antal arter som är monokarpiska, dvs när de väl blommat och satt frö dör de för gott. Hos vissa kan man förhindra döden genom att nypa bort de utblommade blommorna så att inga frön bildas. Exempel på monokarpiska växter hittar man bland annat i agavefamiljen, bland de landlevande bromeliorna och i växtsläktet Yucca. Det finns arter av bambu som kan leva i över ett århundrade innan de slutligen blommar, utvecklar frön och dör.
Eftersom perenner behöver kunna överleva sin viloperiod och skjuta skott nästkommande säsong kan man hos de flesta arter hitta olika specialiseringar som tillåter dem att lagra energi. Perenner kan t ex överleva med hjälp av tjocka jordstammar, lökar eller knölar. Det är vanligt att en perenn inte blommar och sätter frön under sina första år, eftersom det är viktigare för den att lägga sin energi på tillväxt så att den får många blad som kan fånga in solenergi vilken i sin tur kan lagras i plantan så att den klarar sig genom den hårda köld- eller torrperioden. Bli därför inte förvånad om dina perenner inte blommar under de första åren i tid trädgård. Det behöver inte alls bero på att de inte trivs, de väntar bara på att bli tillräckligt starka för att våga lägga energi på blomning. När de väl börjat blomma brukar de återkomma med vackra blommor säsong efter säsong, så perennerna är verkligen värda att vänta på.
I områden där bränder är vanliga har perennerna en konkurrensfördel gentemot de ettåriga växterna eftersom det inte gör så mycket om en perenn växt förlorar sina gröna delar på grund av brand. Rötterna med den upplagrade energi klarar sig normalt eftersom de ligger skyddade nere i jorden, och så snart branden är över kan perennen skjuta upp nya gröna skott och dra nytta av den minskade konkurrensen och ökade näringshalten i jorden. En ettårig växt som brinner upp innan den hinner producera frön är däremot bortom all räddning.
När det gäller frön brukar perenner generellt sätt producera få men stora frön, medan annueller och binenner istället brukar få många, små frön. Ett stort frö kostar mycket energi att utveckla, men å andra sidan kommer det ha med sig så mycket näring redan från början att det snabbt kan börja utveckla gröna blad och få igång sin fotosyntes. Eftersom annueller och binenner dör efter första blomningen är det viktigt för dem att få iväg så många frön som möjligt efter denna enda blomning, medan en perenn kan ta det lite lugnare och istället producera ett mindre antal frön år efter år.
Perenner
Akleja
Aklejruta
Alunrot
Astilbe
Blåklocka
Blåsippa
Bolltistel
Brittsommaraster
Brudslöja
Brunört
Fackelblomster
Fingerborgsblomma
Fingerört
Flerårig pipört
Flerårig lobelia
Flicköga
Förgätmigej
Funkia
Gentiana
Gullris
Hjärtbegonia
Höstanemon
Höstaster
Höstflox
Höstöga
Incarvillea
Japansk lykta
Japanskt gräs
Jättedaggkåpa
Jätteprästkrage
Jättevallmo
Julros
Krissla
Kungsljus
Lammöron
Lavendel
Lin
Löjtnantshjärta
Luktaster
Lungört
Lupin
Perenn malva
Martorn
Mattram
Moses brinnande
buske
Mossflox
Näckros
Nattljus
Näva
Nejlika
Nejlikrot
Nunneört
Ormbunke
Ormrot
Påfågelsblomster
Pion
Plister
Praktbinka
Praktklocka
Praktstenört
Revsuga
Riddarsporre
Rodgersia
Röllika
Rosenkrage
Rosenstav
Rudbeckia
Sedum
Silverax
Silverek
Sköldpaddsört
Sommarmalva
Sommarslöja
Starr
Stjärnflocka
Stockros
Tremastarblomma
Trift
Vädd
Vårkrage
Verbena
Veronika
Vinteriberis
Viol
Viva
Älggräs