För den som vill odla rädisor finns det verkligen en lång rad olika sorter att välja mellan som varierar vad gäller färg, form, smak och tillväxthastighet. När det gäller färg är det flesta rädisor vita inuti och röda ceriseröda utanpå, ibland med vit spets, men det finns även rosa, violetta, gröna och helvita sorter. Formen är rund eller cylindrisk. Om man vill ha en sort som är klar att skörda ungefär en månad efter sådd kan man till exempel välja den cylindriska ’French breakfast’ eller den helrunda ’Juwasprint’. För den som är ute efter en sen sort finns bland annat den jättelika ’Minowase April Cross’ som kan bli 40 cm lång och skördas tidigast två månader efter sådd. Normalt sett har snabbväxande sorter som skördas tidigt en mildare smak än de långsamt växande sorterna.
Eftersom vissa rädisor kan skördas redan efter 25-30 dagar är det vanligt att man planterar rädisor tillsammans med mer tidskrävande växter, t ex palsternacka och morot. Rädisorna blir då redo att skördas ungefär samtidigt som det är dags att börja gallra de långsamma plantorna. På så sätt kan man utnyttja grönsakslandet till fullo.
Precis som många andra korsblommiga växter kan rädisan få problem med jordloppor. Jordlopporna är inte släkt med de vanliga lopporna utan är små skalbaggar tillhörandes släktet Psylliodes i familjen Chrysomelidae (bladbaggar). Jordloppor blir 2-4 mm stora och den vuxna insekten orsakar runda hål på rädisans blad, samtidigt som dess larver gör gångar mellan bladets över- och undersida.
Kålväxter är inte de enda som kan drabbas av kålflugans larver, rädisan kan också råka illa ut. Kålflugan är en 1-2 mm stor insekt med vita vingar. Ibland kan man se hela moln av flugor lätta från rädisorna när man börjar störa dem i trädgårdslandet. De vitgröna ovala nymferna sitter fast på undersidan av rädisbladen.
Om dräneringen i jorden inte är tillräckligt bra kan rädisan drabbas av röda.