Den som anlägger en krydd- eller örtträdgård blir en del av en mycket lång tradition. Precis som människan sedan långt tillbaka odlat säd, rotfrukter och annat för att bli mätt har det också funnits de som odlat olika örter som kryddor och medicin. I Europa har de kristna klostren spelat en oerhört viktig roll för örtagårdens utformning och innehåll, och många av de arter som vi idag ser som typiskt svenska har förts in i Sverige av munkar och nunnor. Vissa av dem har inte ens sitt ursprung i Europa utan har kommit hit via uråldriga handelsvägar.
Den klassiska europeiska klosterträdgården med sina kryddor och medicinalväxter har en formell uppläggning och varje art brukar odlas i en egen rabatt som omges av en låg häck eller kantstenar. Trädgården skulle framförallt vara praktiskt, både att sköta och skörda. Detta hindrar givetvis inte att en örtagård samtidigt kan vara oerhört vacker. Den traditionella örtagården följde alltid ett strikt geometriskt mönster men idag är det vanligt att trädgårdsodlaren använder sin fantasi och utformar örtagården med friare hand.
I klostren var det vanligt att örtagården kringgärdades av höga murar eftersom det gav både värme och skydd. Idag är det få som vill mura en dold örtagård i sin trädgård, men man kan ändå låta sig inspireras och vägledas av traditionen och till exempel anlägga sin örtagård mot en mur om man har en sådan som markgräns.
När man väljer växter bör man fundera igenom vad man kan tänka sig använda. Man kan givetvis hålla en örtagård enbart för dess skönhets skull, men själva grundtanken med en örtagård är att den ska användas och att växterna ska komma till nytta i köket eller på annat vis. Många av de medicinalväxter som var viktiga i den traditionella klosterträdgården har idag ersatts av moderna läkemedel, så för den som vill finns det inget som hindrar att man enbart odlar välsmakande örter och skippar de som behövs för att hålla böldpest, kolera och vattusot borta. Samtidigt är det så att en lång rad populära örter traditionellt använts både i matlagningen och sjukvården. Det ena behöver alltså inte utesluta det andra.
Nästa steg är att försöka hitta växter med liknande krav på miljö och skötsel. Till viss del kan man anpassa örtträdgården så att olika sorters växter fungerar ihop, t ex genom att ordna med ett litet skydd så att örter som inte vill ha full sol kan odlas där medan resten av kryddträdgården får rejält med ljus. Att försöka ordna helt olika sorters jord i olika delar av kryddträdgården är dock rejält jobbigt så man bör tänka efter i förväg så att man inte tar på sig mer jobb än vad man har lust med. Att välja växter med omsorg redan från början kan spara in mycket arbete i längden.
Om du tycker om att ha pollinerande insekter som bin och fjärilar i din trädgård kan du välja arter som är kända för att dra till sig sådana djur. Detta kan även få en positiv effekt på andra delar av din trädgård, t ex frukt och bär odlingarna. Det finns också många kryddväxter som kan användas för att hålla icke-önskvärda djur som t ex bladlöss borta. Starkt aromatiska örter planteras med fördel nära uteplatsen eftersom de kan hålla myggen på avstånd under sommarkvällarna.
Några exempel på vanliga och omtyckta kryddörter som kan odlas i Sverige är salvia, dragon, persilja, malört, åbrodd, vallört, kungsmynta, timjan, gurkört, libbsticka, basilika, citronmeliss, fänkål, gräslök, isop, kummin, kyndel, mejram, oregano och rosmarin. Vissa kan övervintra medan andra bara blir ettåriga.