Innehåll:
Persika kan man tycka är en extremt exotisk frukt som verkligen inte hör hemma i den svenska trädgården, men sanningen är att den trivs ganska bra. Det är faktiskt möjligt att njuta av sina egna hemodlade persikor även i Sverige men det kan vara lite av en chansning att friplantera ett persikoträd. Det sägs att persikoträdet ursprungligen kommer från trakterna kring Kina men man är inte helt säker att det faktiskt är så. Persikoträd kan växa sig ganska stora, har rännformade löv och blommar väldigt tidigt på året, något som ger det ett väldigt exotiskt utseende och gör persikoträdet till ett utmärkt inslag i den vanliga svenska trädgården.
Det finns flera tusen olika sorters persikor. De flesta har ludna skal, men det finns också glattskaliga varianter. De som inte är ludna brukar kallas nektariner. Olika sorters persikor uppvisar stora skillnader när det kommer till växtlighet och tålighet. Att plantera ett persikoträd i Sverige är lite att utmana ödet eftersom de flesta egentligen inte är gjorda för att klara den svenska vintern. Vanliga persikoträd kan man plantera i en kruka som man låter stå i sydligt läge under sommaren och som man tar in under vintern, i norra Sverige kan det rent av vara en idé att ta in persikoträdet under kalla sommarnätter. Lyckligtvis finns det en relativt ny variant av persikoträd (frost) som tål att planteras i upp till växtzon 3 och övervintra där. Det är givetvis fortfarande lite av en chansning, Sverige är helt enkelt inte persikans naturliga miljö.
Trots att det är ett exotiskt träd planterar man persikoträdet precis som de allra flesta andra fruktträd. Man börjar helt enkelt med en grop, måtten bör från början vara 1x1x1 meter men det kan förändras något beroende på persikoträdets rotsystem. Det viktigaste är att persikoträdet hamnar på samma djup som det hade i odlingsträdgården och att rötterna inte böjs eller skadas. I botten av gropen lägger man först ett tunt lager makadamm för dräneringens skull innan man fyller på med lite näringsrik, mullrik och väldränerad jord. I mitten av gropen bildar man en liten kulle som passar med persikoträdets rotsystem, detta så att det inte bildas en luftbubbla under persikoträdet. När man fyller igen gropen är det bäst att man är fler än en person. En person kommer ha fullt upp med att fylla igen gropen och det är bra om någon både kan hålla persikoträdet och eventuella stöttepålar på plats under tiden. Om man ruskar om persikoträdet försiktigt under tiden man fyller igen gropen undviker man bildandet av luftfickor i jorden. När detta är klart trampar man till jorden ordentligt, toppar med lite lös jord och vattnar rikligt. Plantan binds löst till stöttepålarna med rep eller liknande och sedan är persikoträdet planterat. Som när det kommer till de flesta andra fruktträd är det viktigt att man inte slutar hålla marken fuktig till dess att persikoträdet slagit rot ordentligt. Med torvblock kan man skydda jorden något från att torka upp men man bör fortfarande vara uppmärksam.
Persikoträd är precis lika lättskötta som vilket annat fruktträd som helst. Man vattnar när det behövs, håller utkik efter sjukdomar och tar bort döda grenar när man ser dem. Ett par år efter att man har planterar persikoträdet kan man börja gödsla så att jorden återfår en del näring, stallgödsel fungerar alldeles utmärkt för detta. Då persikan är en stenfrukt, precis som körsbär, finns det dock en stor skillnad från de mer normala fruktträden i svenska trädgårdar och det är beskärning. Beskär man persikoträdet på våren tillsammans med de andra fruktträden kommer det att blöda, mycket, så mycket att det rent av kan vara skadligt. Persikoträd beskär man på hösten, efter skörden, och då gör man det ytterst försiktigt. Persikoträd läker inte så bra och därför kan en kraftig beskärning vara skadande eller rent av dödlig. Huvudregeln är att inte beskära trädet i onödan eftersom det i de allra flesta fall klarar sig alldeles utmärkt utan att beskäras.
Att plantera och sköta ett persikoträd i kruka är faktiskt inte ett dugg annorlunda från att göra det i en trädgård, enda skillnaden är att det är på en mindre skala och att man inte gödslar på samma sätt. Planteringen sker på samma sätt men istället för att lägga makadamm i botten lägger man grus eller leca-kulor och gör dräneringshål i krukbotten. Istället för stöttepålar kan man använda sig av vanliga blompinnar men troligen kommer inte det vara nödvändigt då trädet inte kommer att utsättas för naturens krafter på riktigt samma sätt. Istället för att gödsla med hästgödsel, vilket kan bli lite väl häftigt i en kruka, tillför man flytande näringstillskott i vattnet under växtperioden och planterar om persikoträdet varje eller vartannat år. Omplanteringen gör man på samma sätt som planteringen, men man skakar av överflödig jord först och sköljer rötterna lite försiktigt i vatten. Om rotsystemet är för kraftigt kan man klippa ner det försiktigt, regeln om beskärning gäller även för rotsystemet, innan man planterar persikoträdet i sin kruka igen. Att ha persikoträdet i en kruka är lite mer jobb än att ha det i trädgården men är fortfarande enkelt, precis som det skall vara.