Populärnamn: Snöbär
Vetenskapligt namn: Symphoricarpos spp.
Familj: Caprifoliaceae
Typ av växt: Buske
Beskrivning: I Sverige är snöbäret Symphoricarpos albus var. laevigatus vanligast, men man kan även välja hybrider såsom Symphoricarpos X chenaultii och Symphoricarpos X doorenbosii. Snöbäret är en extremt tålig växt och den planteras ofta längs vägar. Bladen är små och har en blågrön färg, medan grenarna är tunna och bruna. Blommorna gör inte särskilt mycket väsen av sig, men under hösten får busken vackra vita bär. Det är från bären som busken fått sitt namn. Hybriden Symphoricarpos X chenaultii ’Hancock’ får både vita och rosaröda bär, medan Symphoricarpos X doorenbosii ’Mother of Pearl’ får vita bär med rosa skiftningar. För den som vill odla en mycket kortvuxen variant av snöbäret finns Symphoricarpos ’Arvid’ som bildar små tuvor som inte blir högre än 30 cm.
Storlek: 30 cm – 150 cm hög, 50 cm – 100 cm bred
Växtzon: I – V. Varierar mellan arterna.
Blomsäsong: juni
Jord/läge: Snöbär är verkligen inte kinkiga växter och det klarar sig i nästan vilken jord som helst. De kan också växa i både full sol, halvskugga och skugga. Dessutom klarar snöbärsbusken av att utsättas för vägsalt.
Plantering: Gräv ett hål och sätt ned den barrotade snöbärsplantan i det. Fyll på med vatten och fyll sedan på med jord. Tryck till jorden och se till att snöbärsplantan står stabilt.
Snöbäret sprider sig lätt på egen hand med hjälp av rostkott och om man låter den göra det kan den efter hand ta stora ytor i anspråk.
Skötsel: Om man vill att snöbärsbusken ska bli riktig stor bör man ge den mycket vatten och näring under första året efter att den planterats. Vattna en gång i veckan.
Övrigt: Snöbärsbuskens bär kallas ibland för ”smällebär”. På hösten kan man ta in grenar från busken och använda till annorlunda blomsterarrangemang eftersom bären brukar sitta kvar även efter att grenarna blivit kala.