Dahlia

Släkte: Dahlia
Familj: Asteraceae
Höjd: 20 – 200 cm
Bredd: 50 cm
Läge: Varmt med full sol och skydd från vind
Färg: Nästan alla

Dahlior ursprung:

Dahlian kommer ursprungligen från Mexico men togs över atlanten av spanjorerna på 1700-talet. Försöken att odla dessa i europeisk miljö gick bra men plantorna höll sig inte under vinterhalvåret. Vinterförvaring i kombination med holländsk kunskap inom botanik är vad som har gjort dahliorna möjliga för oss i Europa och idag är de ett väldigt uppskattat tillskott i trädgården. Dahlian är döpt av spanjoren Abbé Cavanilles för att hedra Carl von Linnés student Anders Dahl men på grund av ett missförstånd heter den Georgina i Tyskland, efter den tyska botanikern Johann Gottlieb Georgi.

Dahlior information:

Det finns en enorm mängd olika sorters dahlior och de tillhör alla samma art. Det faktum att dahlian har 8 kromosomer som kan påverkas, till skillnad från det normala 2, har gjort att det finns 10.000-tals variationer av en och samma art. Så mångsidig är dahlian och just därför kan det vara svårt att tala om hur de ser ut, anemondahlior, kaktusdahlior, näckrosdahlior, pompondahlior och halskråsdahlior är bara några exempel. De allra flesta dahlior växer dock i form av en mindre buske.

Att plantera dahlior:

Dahlia-knölarna bör köpas så snart de kommit in i butiken och förvaras hemma torrt och svalt. I butiken förvaras de ofta för varmt och kommer strax att börja ruttna eller skadas och då är de inte längre värda att köpa. Då sommaren står för dörren är det dags att plantera dahliorna, djupet bör vara så knölarna hamnar precis under marknivån och det rekommenderade avståndet mellan lökarna varierar men skall för de större arterna gärna vara nästan 7,5 decimeter ifrån varandra. Eftersom dahlior planteras så grunt kan det vara en idé att stötta upp dem. Jorden bör vara väldigt välgödslad och väldränerad, vanlig jord är oftast fär näringsfattig för att ge riktigt fina dahlior. För att verkligen kunna njuta av dahlians prakt bör man rent av förkultivera dem inomhus några veckor innan det är dags att plantera dem. Enklast är att plantera dem ytligt i krukor och vattna bra men låta vattnet dräneras.

Dahlia skötsel:

Dahlior är extremt hungriga och extremt törstiga blommor som kräver att man passar upp på dem, även under växtperioden. Under varma perioder bör dahlian vattnas 3 gånger i veckan och därtill bör den också gödslas med jämna mellanrum för att växa bra, använd dock inte flytande näringstillskott då detta fungerar dåligt på dahlian. Dahlian kan beskäras som man vill men man får vara beredd på att desto fler stjälkar man skär bort destå större kommer blommorna att bli. Det är rent av möjligt att odla fram en enda jätteblomma om man vill. Utöver detta kräver inte dahlian så mycket mer än att man håller koll på väderleksrapporterna i början och slutet av sommaren. En enda frostnatt och dahlian ligger död på marken, finns det risk för frost så se till att skydda dahlian med isolerande material.

Att föröka dahlior:

Att försöka få fram fler dahlior ur sin egen planta är verkligen en utmaning för man måste nämligen få tag på frön från blomman. Då fröställningen är brun och torr är det läge att skörda fröna. Dessa skall sedan förvaras torrt och svalt, gärna tillsammans med knölarna under vinterförvaringen, och kan sedan förkultiveras inomhus vid tidig vår. Man bör dock inte förvänta sig för mycket, att föröka sina dahlior är väldigt spännande därför att de troligen inte kommer vara det minsta lika sina ”föräldrar” men kan också leda till stora besvikelser. Det är också möjligt att dela dahlia lökar och på det sättet föröka sina dahlior. Detta är dock riskfyllt eftersom det finns en risk för att delarna angrips av svamp eller sjukdomar som en följd av proceduren och dör.

Dahlia övervintring:

Om det är någon växt som är urusel när det kommer till att hantera kyla så är det dahlior, en enda frostkväll kan förstöra alltihop och det är bara ren tur om knölen överlevt. Så fort det finns risk för frost skall dahlian kapas ner ett par decimeter ovan gjord och dess växtdelar kan läggas över marken för att skydda knölen. Efter att ha vant sig vid den kraftiga omställningen kan knölen sedan försiktigt grävas upp, sköljas av, torkas och läggas i förvaring tillsammans med alla andra växter som inte tål kyla. Då den sista biten av blasten torkat kan den också kapas bort.